Pages

måndag 13 januari 2014

Ville alliansen ha 2000 soldater/år i utlandet?

Moderaterna säger sig nu, via försvarsberedningens ordförande Cecilia Widegren, vilja ta bort målet om 2000 soldater tjänstgörande årligen i internationell tjänst. Målet sattes upp inför valet 2006 och var ett av alliansens vallöften. Men ingen gång sedan 2006 har målet varit i närheten av att uppnås, det har snarare varit så att vi under denna period haft historiskt lågt deltagande ute i världen.

Är det då inte bra att man avskaffar detta mål om det är så att det aldrig varit i närheten av att kunna uppnås, och inte heller kommer att vara det under de närmaste åren? Jo, alldeles självklart är det så. Mål man inte kan eller har för avsikt att nå skall man inte sätta.

Men så här i efterhand måste man fundera över vad detta mål egentligen handlade om. Hade man verkligen målet att ha 2000 soldater placerade utomlands, eller var det bara ett sätt att bakvägen avlöva försvarsmakten på delar av sitt anslag?

Man skall inte tillskriva andra åsikter eller avsikter som de inte gjort uttryck för, men man kan inte låta bli att fundera över hur det låg till i just denna fråga.

I samband med att man satte målet om 2000 soldater i internationell tjänst efter valet 2006 valde regeringen att samtidigt lyfta ur kostnaden/finansieringen för detta ur den ordinarie försvarsbudgeten, med tillägget att alla outnyttjade medel oavkortat skulle gå tillbaka till finansdepartementet och inte som tidigare försvarsmakten. I och med det uppstod ett incitament för regeringen att skicka så få soldater som möjligt till utlandet, eftersom överskottet kunde användas till andra utgifter i statsbudgeten, såsom jobbskatteavdrag etcetera.

Resultatet för denna kreativa bokföring ger vid hand att under åren 2007-2012 har Försvarsmakten återlämnat närmare 2,5 miljarder kronor till statskassan.

lördag 4 januari 2014

Systembolaget beställer, Kristdemokraterna levererar.

Idag låter folkhälsominister Maria Larsson (KD) meddela att hon vill skärpa lagstiftningen för att hindra försäljning av alkohol av andra än Systembolaget, och därför tillsätter nu regeringen en utredning om detta.
Det som Kristdemokraterna är emot är möjligheten till direktimport från utlandet utan att passera Systembolaget vilket sedan många är är en möjlighet genom EU-medlemskapet. Systembolaget har länge försökt motarbeta denna konkurrens och har både polisanmält och fört kampanj mot olika alternativ som förekommit genom åren.

Nu senast väcktes Systembolagets vrede när City Gross valde att ingå ett samarbete med näthandelsbolaget Winefinder om att samtidigt som du beställer mat från de förstnämnda kan beställa vin från de sistnämnda, för leverans till samma hemadress. Att göra detta är inte olagligt och polisutredningen lades mycket riktigt ned, men detta nöjde sig inte Systembolaget med utan krävde i stora medieutspel att regeringen skulle agera. Vilket nu också sker.

Som argument använder Systembolaget, vilket SvD okritiskt vidareförmedlar i sin artikel, att en utredning från Handelns Utredningsinstitut, HUI, visar att näthandeln om tio år kan komma att motsvara 30% av försäljningen och att detta hotar Systembolagets monopol.

Men till saken hör att vad HUI kommer fram till i sin rapport är att näthandeln på tio års sikt kan hamna mellan 1,3-28,7%, och detta har alltså Systembolaget avrundat till 30%. Till saken hör också att det är just Systembolaget som beställt denna rapport från HUI. Men det stannar inte med detta, för i dessa siffror ingår även Systembolagets egen nätförsäljning.

Så sanningen kan lika gärna vara att den totala näthandeln om tio år, inklusive systembolagets egen, kan uppgå till fasansfulla 1,3%. Och detta finner Kristdemokraterna vara så hemskt att de vill inskränka denna möjlighet. Med sådana alliansvänner behövs inga fiender.

Detta är enligt min mening helt bedrövligt, man skall inte försöka lösa problem som inte finns. Men två saker blir väldigt tydliga här. För det första handlar det om Systembolagets roll där man kan beställa utredningar och lagstiftning som gynnar den egna verksamheten, och för det andra att Kristdemokraterna aldrig kommer att bli större än vad de är eftersom de har en falang som riktiga högerväljare aldrig kan tänka sig att rösta på.