Pages

tisdag 25 september 2012

Gripens finansiering är ännu ej löst

Idag skriver försvarsminister Karin Enström (M) i SvD om hur anskaffningen av JAS 39 Gripen i version E/F skall finansieras. Tyvärr svarar hon inte på den frågan, faktum är att hon omöjligen kan svara på den frågan eftersom att det arbetet knappt har påbörjats ännu. Däremot väcker hennes artikel en och annan ny fråga.

Försvarsministern börjar sin artikel med ett stycke som förpliktigar:
"Sveriges säkerhetspolitik syftar ytterst till att garantera vårt politiska oberoende och vår självständighet. För det krävs ett försvar som är anpassat för att möta dagens och morgondagens krav. Som försvarsminister har jag ett särskilt ansvar att värna vår försvarsförmåga, skriver Karin Enström (M)." 
Sedan följer en bakgrundsbeskrivning där anskaffningen av E/F-versionerna tillsammans med Schweiz skall stå som garant för att stridsflyget därmed kommer att kunna ha en god operativ förmåga och en hög tillgänglighet till minst 2040. Hon går till och med så långt så att hon i avslutningen av artikeln skriver:
"Vi kan nu tillsammans med en europeisk partner göra ett nödvändigt förmågelyft, till gagn för skattebetalare i både Sverige och Schweiz. Hela Sverige ska försvaras och flygvapnet förblir fortsatt en grundläggande del av vår förmåga."
Här väcks en väsentlig fråga. Företrädare för regeringen har i olika forum varit ute och meddelat att om Schweiz av någon anledning inte fullföljer planerna så kan även Sverige hoppa av köpet innan år 2014. Ponera att Schweiz de facto hoppar av, hur har regeringen då tänkt göra med försvarsministern menade nödvändiga förmågelyft?

Den största frågan som lämnas obesvarad i artikeln är dock den om finansieringen. Faktum är att försvarsministern inte har en aning om hur det hela skall finansieras.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2013 att Försvarsmaktens anslag skall ökas med 300 mkr åren 2013-2014, och för de följande åtta åren med 200 mkr. Vilket ger, som försvarsministern skriver: - en höjning av anslaget till Försvarsmakten som totalt motsvarar drygt 2 miljarder kronor de kommande 10 åren.

Det har tidigare konstaterats att dessa två miljarder under tio år knappast kommer att räcka för att finansiera projektet. Vilket har fått igång spekulationerna om vad det kan få för konsekvenser. Två saker som nämnts är dels omprioriteringar i nuvarande materielförsörjningsplan som gäller för 2014-2020, dels nya förbandsnedläggningar.

När det gäller gissningen om omprioriteringar av liggande mtrl-plan visar de sig besannas. Försvarsministern skriver i artikeln att det i och med förmågelyftet nu finns ett omplaneringsbehov för Försvarsmakten på cirka fem mdr kr, och hon tillägger med politisk retorik - av totalt cirka 160 miljarder, för att på så sätt försöka få summan att inte se så stor ut. Men tro mig den är inte obetydlig, det saknas redan idag 25 mdr kr för olika materielobjekt och nu skall alltså ytterligare fem läggas till. Detta lät även ÖB meddela idag när han träffade media efter sitt möte med försvarsutskottet:
– Det jag sa i somras om materielobjekt för cirka 25 miljarder kronor som inte ryms i Försvarsmaktens planering under en period från 2015 och tio år framåt står fast, sade ÖB. 
Även om det senare under dagen ändrades till:
– Det jag sa i somras om materielobjekt för cirka 25 miljarder kronor som inte ryms i Försvarsmaktens planering under de närmaste tio åren står fast, sade ÖB. 
Men inte heller dessa fem mdr kr kommer att räcka till. Summorna som det pratas om för hela anskaffningen ligger på närmare 23 mdr och mig veterligen är det ganska stor skillnad på två plus fem och 23. Så ytterligare en fråga som väcks, eller kanske rättare sagt finns kvar, är var resterande pengar skall tas ifrån?

En inte alltför okvalificerad gissning kan man göra ifall man läser budgetpropositionen där det på sid 15 under avsnittet om utgiftsområde 6 - Försvar och samhällets krisberedskap står att läsa:
Försvarsmaktens bedömning om kommande ekonomiska underskott föranleder behov av att, i en samlad process i Regeringskansliet, inleda ett arbete i syfte att skapa balans mellan verksamhet och ekonomi. Arbetet ska ge regeringen möjlighet att fatta strategiska beslut i syfte att genomföra huvudinriktningen i det senaste försvarsbeslutet. Vidare ska arbetet så långt  som  möjligt samordnas processmässigt med arbetet inför en ny försvarspolitisk inriktningsproposition, inklusive Försvarsberedningens arbete.
Detta stycke kan och skall nog kopplas direkt till det som skedde strax före sommaren där försvars- och finansdepartementen tillsatte en intern arbetsgrupp som fick till uppgift att ta ett helhetsgrepp om försvarets ekonomi för att som det stod:  - lämna förslag som är nödvändiga för att skapa balans mellan verksamhet och ekonomi.

Enligt den promemoria som SvD fick ta del av i juni framgår:
Av promemorian framgår tydligt att inriktningen är att Försvarsmakten ska klara införskaffandet av nya Super-Jas utan ökade anslag. Det är ett nytt besked, och skulle betyda nedskärningar på andra områden.
SvD:s tolkning av dokumentet är fortsatt:
Trion får ”ett tydligt mandat” att ta fram förslag till beslut som måste till för att ”i allt väsentligt” förverkliga insatsorganisationen (IO14) och upprätthålla långsiktig ekonomisk balans i försvaret, till och med 2022.
Det direkta skälet till att arbetsgruppen inrättas är att regeringen framöver ska ta ställning till förslag som kan komma att ”binda upp stora resurser över lång tid” och ”därmed få konsekvenser för helheten”. I klartext handlar det om hur de aviserade inköpen av Jas Gripen ska finansieras.

De tre personerna som ingår i arbetsgruppen är Carl von der Esch, statssekreterare på försvarsdepartementet, Hans Lindblad, statssekreterare på finansdepartementet samt Gunnar Wieslander, statssekreterare hos statsministern. Några av de frågor som de skall ta ställning till är:
- Försvarsmaktens organisation och dimensionering i förhållande till operativ förmåga, inklusive balans mellan officerare och soldater och Högkvarterets dimensionering.
- Behovet av ändringar i grundorganisationen som en följd av försvarsomställningen – ”dvs förbandsnedläggningar”.
- Föreslå rationaliseringar och omprioriteringar mellan olika materielprojekt, ”ev. formulera ett besparingsmål, t.ex 2 mdkr”.
- Ta reda på hur verksamheten kan bli billigare, exempelvis ”genom avveckling av materiel, personal och fastigheter”.
Mot denna bakgrund förstår nog alla varför försvarsministern idag inte har en susning om hur finansieringen av uppgraderingen till E/F versionerna skall gå till, och varför alla försök till förklaringar lämnar ett och annat att önska.

Och jag får helt klart svar på varför ingen av mina gamla kollegor inom Moderaterna törs sätta emot en flaska vin på mitt påstående om att det kommer nya förslag på förbandsnedläggningar.

SvD1, SvD2, Fokus, SvD3, SvD4, BuP UO6