Sjukhuset röjde sekretessbelagda uppgifter

Landstinget i Uppsala har tidigare stämts av anhöriga till en patient som vårdats på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Stämningen beror på att den anhörige blev filmad av ett tv-program när han låg på dödsbädden. Enligt de anhöriga, som fick en smärre chock när de en kväll satt ned för att se på tv och framför sig såg deras anhöriges kamp för livet, skedde detta utan tillstånd. Enligt landstinget hade de dock ett muntligt tillstånd från patienten i fråga.

JO har granskat ärendet och bett Landstinget uppvisa underskrifter av de totalt 37 patienter som förekommer i serien och där har Akademiska inte kunnat uppvisa något. Vilket JO funnit oacceptabelt. JO fann till och med att förhållandet som fanns i avtalet mellan landstinget och tv-bolaget, att "patienter i möjligaste mån" skulle få lämna ett skriftligt samtycke, var oacceptabelt.

Tingsrätten har nu kommit med sin dom där de mycket riktigt konstaterar att sekretessbelagda uppgifter har röjts. Domaren Daniel Gustavsson konstaterar att själva kärnan i åtalet handlar om de två sköterskor som i programmet uttalar sig om mannen har begått brott mot tystnadsplikten, men att det inte prövats eftersom att uppgifterna sprits till media och att yttrandefrihetsgrundlagen står över sekretesslagstiftningen.

Domstolen är helt klar över att sekretessbelagda uppgifter har röjts medan landstinget inför, under och efter rättegången hävdat att så icke är fallet. Landstinget räddas nu alltså av att sekretessbrotten inte kunnat prövats eftersom YGL gäller.

Domen kommenteras nu av landstinget genom chefsjurist Jens Larsson:

"domen är ett kvitto på att Akademiska sjukhuset i Uppsala kan hantera svåra etiska frågor."

Jag är ledsen men det är väl snarare tvärtom? Att domen är ett kvitto på att landstinget inte kan hantera svåra etiska frågor?

Granskar man landstingets agerande i denna fråga så framträder bilden på att de inte alls är särskilt duktiga på det. Från början hävdade de att det fanns tillstånd till filmning, under rättegången tog de sedan tillbaka detta. Sedan hävdade man att det inte framkommit några uppgifter som kan ha röjt personens identitet, vilket det bevisligen gjorde eftersom många bekanta till mannen kände igen honom under programmet. Därefter har man hävdat att man inte brutit mot den personliga integriteten, men domstolen, och JO, konstaterar att sekretessbelagda uppgifter avslöjats, vilket måste betraktas som ett brott mot den personliga integriteten, även om nu domstolen inte prövat detta eftersom att YGL gäller.

Det mest absurda i landstingets agerande torde dock vara att de inledningsvis hävdade att

"kärandena varit medvållande genom att titta på inslaget. Kärandena hade kunnat stänga av tv:n och hade inte behövt leta upp avsnittet på Internet.”

Något som de dock tog tillbaka under rättegången.

När allt kommer omkring framträder bilden av att Uppsala läns landsting varit allt annat än duktig på att "hantera svåra etiska frågor", men nu räddas av att domstolen funnit att yttrandefrihetsgrundlagen gäller.

Till syvende och sist är det dock landstinget som själva var orsak till att de sekretessbelagda uppgifterna avslöjats eftersom att de ingick ett avtal med ett tv-bolag om att filma inne på sjukhuset.

EDIT:
SvD har i kväll publicerat en intervju med chefjuristen Jens Larsson där han på frågan ifall produktionsbolaget åter är välkommen att filma hos Landstinget i Uppsala igen ifall de frågar svarar:

– Jag kan inte svara på hypotetiska frågor. Vi garantera att vi följer all lagstiftning. Det har vi fått kvitto på att vi gör i dag. Landstinget är satt att värna patientsekretessen, men också värna den grundlagskyddade yttrandefriheten.

"Landstinget är satt att värna patientsekretessen" och hur tycker chefjuristen att man lyckats med det då?

Visst domstolen sade att yttrandefrihetsgrundlagen går före sekretesslagstiftningen, men samtidigt sade de att sekretessbelagda uppgifter har röjts. Juristen menar alltså trots detta att landstinget värnar patientsekretessen. Hur det går ihop är för mig en gåta. Om landstinget genom ett aktivt beslut medverkar till att sekretessbelagda uppgifter kommer ut, då har man enligt min mening inte värnat patientsekretessen.

Av intervjun kan man tydligt notera hur landstinget nu ändrat försvarstaktik jämte tidigare, vilket inte är så anmärkningsvärt eftersom att domstolen i någon mening där gick dem emot. Nu försöker man driva detta som en slags yttrandefrihetsfråga där journalister måste få möjlighet att kunna ställa frågor inom sjukvårdens väggar. Om detta kan man nog ha en del synpunkter om huruvida journalister har denna rätt att tränga sig in och ta kontakt med patienter, och under vilka former som det kan tänkas tillåtas. 

Men hur som så handlar detta inte om det, det här handlar om att Uppsala landsting själva har fattat ett beslut där man gett ett produktionsbolag rätt att filma inne på ett av sina sjukhus, och uppenbart inte tillförsäkrat sig om att bolaget inhämtat de nödvändiga tillstånden från patienterna. Landstinget hade kunnat skicka med en observatör/rådgivare som säkerställde detta under inspelningarna, men bäst av allt hade nog kanske varit att inte släppa in dem över huvud taget.

Det är nog bra för de patienter som värnar sin patientsekretess att de nu snart kan lista sig för sjukvård utanför Uppsala län, i landsting som bättre vet hur man värnar sekretess och integritet. För Uppsala läns landsting verkar inte ha förstått problemet.

SvD1, SvD, DN, DN2, UNT, SvD3, Exp, SvD4,