Pages

lördag 16 februari 2013

Några siffror i försvarets budget

Har roat mig med att gå igenom budgetpropositionen för 2013 avseende försvarsmaktens budget. Det borde fler göra för det framkommer en del intressanta siffror.

I debatten hävdas ofta att försvaret får 46 miljarder kronor, vilket inte bara är en sanning med modifikation utan det är faktiskt inte ens korrekt. I förra avsnittet av SVT:s Debatt hävdade Per Gahrton denna summa men blev direkt tillrättavisad av folkpartisten Allan Widman som hävdade den mer korrekta siffran 42 miljarder och vid en diskussion jag hade i torsdags med en anställd vid försvarsdepartementet hävdades återigen 46 miljarder. Men jag har som sagt kraftiga invändningar emot denna siffra.

Det är sant att det i statens budget anslås 46 miljarder kronor till det som heter Utgiftsområde 6, men i detta utgiftsområde ingår även sådant som strålsäkerhet och elsäkerhet varav det förra lyder under miljödepartementet och det senare under näringsdepartementet. Att dessa ryms i kostnaden för försvaret kan man diskutera, men att kalla det för pengar som går till försvaret, vilket man faktiskt gör när man hävdar att försvaret kostar 46 miljarder, är inte helt ärligt.

Vad innehåller då de där 46 miljarderna? Till att börja med kan man räkna bort kostnaderna för "Strålsäkerhet" som uppgår till 352 miljoner, "Elsäkerhet" 51 miljoner, och om man så vill "Samhällets krisberedskap" 3 516 miljoner. Kvar har vi då den mer korrekta summan 42 278 mkr.

I dessa 42 miljarder ryms även sådant som vidmakthållande och avveckling av materiel och anläggningar för närmare 6,5 miljarder, anskaffning av ny materiel och anläggningar 9 miljarder kronor. Forskning och teknikutveckling kostar 623 miljoner, internationella materielsamarbeten/industrifrågor 70 miljoner, försvarsexportmyndigheten 72 miljoner, Kustbevakningen 1 miljard.

Vissa av dessa kostnader är helt klart relaterade till försvaret, men man kan inte direkt påstå att kostnader för att avveckla materiel och anläggningar, som är politiskt beslutade, är en direkt satsning på försvaret. Kvar till förbandsverksamheten, det som de allra flesta förknippar med försvaret, är 22,5 miljarder.

I de ursprungliga 46 miljarder ryms även de internationella insatserna som budgeteras till 2,2 miljarder. Detta är ur budgetsynpunkt värt ett eget inlägg, bloggen Gripen News skriver om det här, men kortfattat handlar det om att regeringen inför valet 2006 lovade att fördubbla de internationella insatserna och för att finansiera detta bröt man ut kostnaden från försvarsmaktens vanliga budget och lade det ovanpå. Det fina i kråksången är att eventuellt överskott går tillbaka till finansdepartementet istället för försvarsmakten. Något som under åren 2007-2011 inneburit 2,1 miljarder kronor. Ett smart sätt att överföra pengar från försvarsmakten till annan verksamhet.

Man kan även notera att närmare 11 miljarder av de 22,5 som är avsatta för förbandsverksamheten är lönekostnader varav drygt två tredjedelar går tillbaka till staten i form av skatter.

Ytterligare en sak som tarvar sitt eget inlägg är hur staten genom bolagiseringen i början på 90-talet förde över alla försvarsmaktens redan betalda fastigheter till en extern aktör för att sedan ta marknadsmässiga hyror av försvarsmakten. Hur många miljarder som där avlövats försvaret vågar jag nog inte ens tänka på.

0 kommentarer:

Skicka en kommentar